Finansiell stabilitetsrapport 2024:2

Stabilitetsriskerna har minskat på kort sikt, men osäkerheten i omvärlden är stor. Framför allt har korta marknadsräntor sjunkit samtidigt som längre räntor har varit volatila. Riskpremier har fortsatt att falla och kreditmarknaden har utvecklats starkt. Oväntade händelser kan dock orsaka marknadsturbulens. Perioder av optimism och låg prissättning av risk kan också leda till förnyad riskuppbyggnad. Därtill är den geopolitiska osäkerheten stor, och statsfinanserna svaga i många länder.

Makrotillsynsåtgärderna värnar hushållens motståndskraft. Utan dem skulle hushållen ha stått sämre rustade och systemriskerna kopplade till hushållens bolån varit större. När räntor nu sjunker riskerar skuldsättningen bland hushållen att åter öka snabbt. För att bostadsmarknaden ska fungera bättre krävs främst finans- och strukturpolitiska åtgärder. I avsaknad av sådana åtgärder är det dock särskilt viktigt att ha lämpliga makrotillsynsåtgärder på plats, för att motverka en osund utveckling framöver.

Fastighetsföretagens finansieringssituation har förbättrats, men hyresmarknaden utgör en risk. Att finansieringssituationen är mer gynnsam beror delvis på att obligationsfonder har ökat sina köp av fastighetsföretagens obligationer. Men stigande vakanser och en svag hyresutveckling utgör fortsatt en utmaning för vissa fastighetsföretag. Sårbara fastighetsföretag behöver därför fortsätta att stärka sina balansräkningar. För att stärka förtroendet bör också transparensen kring transaktioner och fastighetsvärderingar förbättras.

Företagsobligationsfonder bör implementera likviditetshanterande åtgärder. Fonder har fått en ökad betydelse för företagens kapitalförsörjning. Men många av dem saknar likvida medel för att hantera stora uttag från sina andelsägare. Det kan försämra obligationsmarknadens funktionssätt, så som skedde 2020, vilket kan få negativa konsekvenser för den finansiella stabiliteten. Därför behöver fonderna bland annat införa likviditetshanteringsverktyg som justerat försäljnings- och inlösenpris (swing-pricing). Riksbanken välkomnar också EU-kommissionens konsultation om ett makrotillsynsramverk för icke-banker.

De svenska storbankernas motståndskraft är god, men det finns risker för konsumtionskreditbanker. Storbankerna har fortsatt stort omvärldsberoende och stora exponeringar mot kommersiella fastigheter. Men deras lönsamhet är god och kreditförlusterna är små. Konsumtionskreditbanker har däremot fortsatt höga kreditförlustnivåer, vilket delvis kan bero på att deras kreditprövning varit bristfällig. Den bör stärkas för att säkerställa nya låntagares återbetalningsförmåga. Likaså behövs bättre information om låntagares samtliga krediter.

En osäker omvärld medför cyberrisker, vilket ställer krav på marknadsaktörer. Cyberhotet är alltjämt betydande och förstärks av de förhöjda geopolitiska riskerna. Cyberattacker, men även tekniska misstag, kan ge upphov till risker förknippade med tredjepartsberoenden. Det är viktigt att marknadsaktörer som omfattas av DORA-förordningen skyndsamt lever upp till kraven och att betydelsefulla aktörer som inte omfattas av förordningen eftersträvar samma nivå av motståndskraft.