Thedéen i finansutskottet: Amorteringskrav och bolånetak har värnat hushållens motståndskraft och tjänat svensk ekonomi väl
”Den höga skuldsättningen och de korta räntebindningstiderna har gjort den svenska ekonomin mer sårbar. Kombinationen av amorteringskrav, bolånetak och bankernas kreditprövningar har dock inneburit att hushållen och svensk ekonomi stod bättre rustade för att hantera den snabba uppgången i inflation och räntor”. Det sa riksbankschef Erik Thedéen när han idag deltog i finansutskottets öppna utfrågning om finansiell stabilitet tillsammans med finansmarknadsminister Niklas Wykman, Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr och riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.
Datum: 2025-01-21 09:00
Talare: Riksbankschef Erik Thedéen
Plats: Riksdagens finansutskott
Erik Thedéen, riksbankschef.
Minskade risker, men osäkerheten är stor
Thedéen inledde med att ge en helhetsbild av det finansiella stabilitetsläget. Han konstaterade att även om riskerna har minskat på kort sikt, råder fortsatt stor osäkerhet. Det gäller framför allt den globala ekonomiska utvecklingen, där svaga statsfinanser i många länder och stora geopolitiska risker skapar osäkerhet. Även cyberhotet är alltjämt betydande och förstärks dessutom av de förhöjda geopolitiska riskerna.
Makrotillsynsåtgärderna bör vara långsiktiga och hålla över tid
Historien har visat att stora och snabbt växande skulder kan öka sannolikheten för finansiella kriser och förstärka konjunkturnedgångar. Thedéen noterade att de nuvarande åtgärderna infördes i en miljö där bolån och bostadspriser växte snabbt. Tidigare har också bankerna konkurrerat med lättare kreditvillkor, så som erbjudanden om amorteringsfria lån och slopade topplån.
Amorteringskravet och bolånetaket har värnat hushållens motståndskraft och motverkar osund konkurrens om bolånekunderna. Även om det ekonomiska läget är annorlunda idag betonade Thedéen att makrotillsynsåtgärderna bör vara långsiktiga och hålla över tid.
”Jag anser att hushållen är mer motståndskraftiga med amorteringskrav och bolånetak än de skulle varit utan och att lätta upp kreditreglerna för mycket riskerar att vända denna utveckling. Risken finns att utredningens förslag kan driva upp bostadspriserna, öka hushållens skuldsättning och göra hushållen mer sårbara för störningar.”
Att göra det lättare att låna löser inte bostadsmarknadens utmaningar
Thedéen fortsatte med att konstatera att det är sunt att regelbundet utvärdera befintliga åtgärder eftersom kunskapsläget utvecklas. Även om makrotillsynsåtgärderna har haft avsedd effekt på hushållens risktagande kan de, som med all reglering, också haft negativa sidoeffekter. Ett hinder för att analysera eventuella kostnader är att det saknas detaljerad data över hushållens tillgångar och skulder. Eftersom kunskapsläget är bristfälligt är det viktigt att tillämpa en försiktighetsprincip. Han underströk att Riksbanken kommer att återkomma med en samlad bedömning när regeringen remitterat utredningens förslag.
Thedéen betonade sammanfattningsvis att det inte är en långsiktigt hållbar lösning att rikta mer lånefinansierad köpkraft mot en bostadsmarknad som präglas av flera utbudsproblem. Målet måste vara att skapa en bättre fungerande bostadsmarknad, både för hyresrätter och för ägda bostäder, och därmed bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar skuldutveckling i hushållssektorn.
”Det som krävs är en bred översyn av bostads- och skattepolitiken som förbättrar balansen mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden. Att bara göra det lättare att låna löser inte de långsiktiga utmaningarna på bostadsmarknaden”, avslutade Thedéen.