Sammanfattning

I denna ekonomiska kommentar analyserar vi hur matchningen på den svenska arbetsmarknaden har förändrats sedan början av 2000-talet enligt olika indikatorer och skattningar.^[1] Ekonomiska kommentarer är korta analyser om relevanta frågor för Riksbanken. Den kan författas av både enskilda direktionsledamöter och medarbetare på Riksbanken. Medarbetares kommentarer godkänns av avdelningschef medan direktionsledamöterna själva ansvarar för innehållet i sina kommentarer. Hur väl matchningen av arbetslösa och lediga jobb fungerar påverkar jämviktsarbetslösheten och därmed bedömningen av hur mycket lediga resurser som finns i ekonomin. Resursutnyttjandet påverkar i sin tur lönetrycket och inflationen och är därför viktigt för penningpolitiken.

Resultaten av analysen visar att matchningen först försämrades efter finanskrisen och sedan även i samband med pandemin. Det är vanligt att matchningen försämras i samband med kriser, men att den inte återhämtat sig efter kriserna hänger samman med att sammansättningen av de arbetslösa har förändrats. Sedan mitten av 2000-talet har antalet utrikes födda ökat relativt mycket, till följd av ett stort inflöde av flyktingar och deras anhöriga. I genomsnitt tar det lång tid för dessa grupper att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, vilket påverkar den totala matchningseffektiviteten. De senaste åren har matchningen återhämtat sig något, vilket återspeglas i att jobbchanserna för utrikes födda har stigit. Matchningseffektiviteten är dock fortfarande sämre än vad den var före finanskrisen och arbetslösheten bland utrikes födda är fortsatt på en hög nivå.

Publicerad: 13 januari 2025