Aino Bunge: Att göra det lättare att låna löser inte bostadsmarknadens utmaningar

Ekonomin nära en vändpunkt – men risker kvarstår

Bunge konstaterade att det är mycket positivt att inflationen har sjunkit och förväntas fortsatt vara nära målet på 2 procent. Sverige befinner sig i en mild lågkonjunktur, men utsikterna för 2025 är goda och ekonomin väntas förbättras under året.

”De räntekänsliga delarna av ekonomin är fortfarande svagare än normalt, men vi ser tecken på att vi är nära en vändning. Omsättningen på bostadsmarknaden har ökat och bostadsbyggandet har slutat falla. Dessutom väntas hushållens konsumtion öka i takt med att reallönerna stiger, räntorna sjunker och finanspolitiken blir mer expansiv”, sa hon.

”Vi behöver få igång konsumtionen för att stärka konjunkturen. Det är viktigt i sig, men också en förutsättning för att inflationen även på sikt ska stabiliseras nära målet.”

”För att ge ytterligare stöd till ekonomin sänkte vi styrräntan igen just före jul. Vår prognos är att den kan sänkas en gång till under första halvåret 2025. Som jag resonerade vid det penningpolitiska mötet i december bedömer jag att det är bättre att göra det i närtid snarare än att avvakta.”

”I oroliga tider är det centralt att svensk ekonomi har ett så bra utgångsläge som möjligt”, sa hon.

Bunge pekade i samband med det på att det är viktigt att ta hänsyn till ny information vid varje räntebeslut och den osäkerhet som finns kring utvecklingen framöver.

”Det finns en rad osäkerhetsmoln som skymmer inflations- och konjunkturutsikterna. Det handlar om risker kopplade till utvecklingen i omvärlden och geopolitiken, men också till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs. Om utsikterna för ekonomin och inflationen förändras kan det leda till en annan penningpolitik än vad som avspeglas i vår decemberprognos för styrräntan.”

Hög skuldsättning skapar sårbarheter i ekonomin

Bunge lyfte också upp några av utmaningarna i den svenska ekonomin. Hon konstaterade att medan den svenska statsskulden är låg, har skuldsättningen i den privata sektorn ökat kraftigt de senaste decennierna. Den höga skuldsättningen, tillsammans med korta räntebindningstider, har gjort den svenska ekonomin mer sårbar.

Bunge menade att de senaste årens höga inflation och räntor har fungerat som en väckarklocka för många aktörer. Det gäller fastighetsföretagen, men också hushåll med stora skulder.

”Makrotillsynsåtgärderna har värnat hushållens motståndskraft. Utan amorteringskrav, bolånetak och bankernas kreditprövningar hade hushållen varit sämre rustade att hantera den snabba uppgången i inflation och räntor.”

Bunge konstaterade att även om räntorna nu är på väg ned så visar den senaste tiden att vi måste vara beredda även på perioder med högre räntor. Det måste finnas förutsättningar för penningpolitiken att göra det jobb den fått ansvar att utföra utan att det uppstår problem på vissa håll i ekonomin.

Hon betonade vikten av att alla aktörer i ekonomin behöver vara motståndskraftiga i en osäker omvärld. För staten handlar det om långsiktiga mål, såsom skuldankare och utgiftstak, medan hushållens och bankernas motståndskraft kan värnas genom sunda kreditprövningar, kapitalkrav och makrotillsynsåtgärder.

Stort behov av reformer för en bättre fungerande bostadsmarknad

Bunge kommenterade också utredningens förslag om mer generösa kreditregler för bolån. Hon poängterade att Riksbanken kommer att återkomma vid en remiss med ett samlat svar. Hon ansåg dock att det är sunt att regelverken utvärderas, eftersom kunskapsläget ständigt utvecklas. Samtidigt uttryckte hon oro för att de föreslagna förändringarna kan medföra större finansiella risker, både för hushåll och för banker. Hon menade också att förslagen kan driva upp bostadspriserna, vilket skulle göra det ännu svårare för de grupper som redan idag har svårt att köpa en bostad.

Bunge efterfrågade därför en bred översyn av bostads- och skattepolitiken som förbättrar balansen mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden. Målet är att skapa en bättre fungerande bostadsmarknad, både för hyresrätter och för ägda bostäder, och därmed bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar skuldutveckling i hushållssektorn.

”Att göra det lättare att låna löser inte de långsiktiga utmaningarna”, avslutade Bunge.