Thedéen om penningpolitiken 2023: Riksbankens räntehöjningar bidrog till lägre inflation
”Vi har gått igenom en period med den högsta inflationen sedan början av 90-talet och det har krävts fler räntehöjningar än vi inledningsvis bedömde för att hantera den. Under året föll inflationen med 8 procentenheter och den ser nu ut att vara tillbaka nära målet. En låg och stabil inflation bidrar till att skapa förutsättningar för en god ekonomisk utveckling på sikt.” Det sa riksbankschef Erik Thedéen idag när direktionen frågades ut i finansutskottet om penningpolitiken 2023.
Datum: 2024-05-28 09:00
Talare: Riksbankschef Erik Thedéen
Plats: Andrakammarsalen, ingång Riksplan.
Erik Thedéen, riksbankschef.
Hög inflation under första delen av året – gradvisa räntehöjningar
Inflationen bortsett från de volatila energipriserna blev påtagligt högre än väntat under första halvåret. Därtill fortsatte kronan att försvagas, vilket bidrog till osäkerhet kring inflationsutsikterna. Snabba kostnadsökningar och en stark återhämtning i svensk ekonomi efter pandemin verkar samtidigt ha skapat förutsättningar för företagen att höja sina priser snabbare och mer än tidigare.
”För att säkerställa att inflationen skulle sjunka behövde vi höja styrräntan mer än vi hade förväntat oss i början av året. Men vi kunde göra det i mer gradvisa steg.”
Syftet med räntehöjningarna har varit att få inflationen tillbaka till målet inom rimlig tid utan att bromsa ekonomin onödigt mycket. Vissa delar i svensk ekonomi – som bostadsinvesteringarna och hushållens konsumtion – påverkades rejält av hög inflation och högre räntor. Men utvecklingen av realekonomin var överraskande stark under året, inte minst på arbetsmarknaden, sa Thedéen.
Inflationsmålet verkar ha klarat testet
”Mot slutet av 2023 kunde vi konstatera att inflationsbilden såg allt bättre ut. Konsumentpriserna ökade i långsammare takt och företagen hade justerat ner sina planer på att höja priserna. Vid vårt penningpolitiska möte i Jönköping i november kunde vi därför lämna styrräntan oförändrad på 4 procent.”
Trots att inflationen var tvåsiffrig var de långsiktiga inflationsförväntningarna bland ekonomins aktörer hela tiden väl förankrade vid 2 procent. Det signalerar ett förtroende för inflationsmålet, sa Thedéen.
”Vi har gått igenom en period med den högsta inflationen sedan inflationsmålet infördes som varit tuff för många hushåll och företag. Även om det fortsatt finns mycket osäkerhet framåt verkar inflationsmålspolitiken ha klarat testet och vi är på väg mot en låg och stabil inflation igen. Det skapar förutsättningar för en god ekonomisk utveckling på sikt. Vi noterar att utvärderarna i sin rapport anser att penningpolitiken 2023 var välavvägd.”
Om finansutskottets utfrågning
Riksbankens redogörelse för penningpolitiken 2023 kommenterades av professorerna John Hassler, Per Krusell och Roine Vestman som fått i uppdrag av finansutskottet att utvärdera den förda penningpolitiken under 2023. Riksbankens direktion och utvärderarna frågades därefter ut av ledamöterna i finansutskottet.
Finansutskottet granskar och utvärderar varje år den penningpolitik som Riksbanken fört under närmast föregående år. Riksbanken sammanställer och publicerar ett underlag för denna utvärdering, Redogörelse för penningpolitiken. Finansutskottet har gett Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet (CeMoF) vid Stockholms universitet i uppdrag att utvärdera Riksbankens penningpolitik 2023. Rapporten utgör även den ett underlag för finansutskottets årliga utvärdering av Riksbankens måluppfyllelse för penningpolitiken.