Diagram 2 visar hur de olika underliggande måtten samvarierar med Riksbankens mått på resursutnyttjandet (RU-indikatorn).^[11] Se Lovéus (2023). Kurvorna avser skattade korrelationskoefficienter beräknade för perioden första kvartalet 2000 till tredje kvartalet 2023. Längst till vänster i diagrammet visar linjerna graden av samtida korrelation, det vill säga när de underliggande måtten ett visst kvartal, t, matchas med resursutnyttjandet i samma kvartal, t (se period 0 i diagrammet). Därefter visar de samvariationen mellan de underliggande måtten och resursutnyttjandet föregående kvartal, t-1 (1), mot resursutnyttjandet för två kvartal sedan, t-2 (2) och så vidare. Om korrelationen är högst i till exempel t-6 (6) innebär det att samvariationen mellan det underliggande måttet och resursutnyttjandet är som högst om RU-indikatorn fördröjs sex kvartal.

Inget mått sticker ut och mer korrelerat med RU-indikatorn än KPIF. Den högsta korrelationen mellan RU-indikatorn och inflationsmåtten hittas efter 3-5 kvartal (se diagram 2). Korrelationen mellan RU-indikatorn och måtten baserade på månatliga procentuella förändringar ser generellt ut att vara lite lägre jämfört med måtten som baseras på årliga förändringstakter.^[12] Om korrelationerna beräknas med data endast fram till 2021, innan inflationen började stiga, behålls ungefär samma rangordning mellan måtten. Men tidsfördröjningen för maximal korrelation blir några kvartal senare.

Diagram 2. Korrelation mellan olika inflationsmått och RU-indikatorn med olika fördröjning Procentenheter