10 frågor och svar om fördelningseffekterna av penningpolitiken
Ekonomisk kommentar, Nyhet Hur påverkar coronakrisen inkomstfördelningen i Sverige? Har den låga räntan och Riksbankens köp av tillgångar ökat eller minskat spridningen av inkomster och förmögenheter? Vad skulle kunna hända om penningpolitiken försökte påverka fördelningen? Det är några av de frågor som Björn Andersson, Mikael Apel och Iida Häkkinen Skans resonerar kring i en ekonomisk kommentar.
Inkomstskillnaderna har varit ungefär oförändrade sedan 2015, men ökat i ett längre tidsperspektiv. De ökade inkomstskillnaderna beror på att inkomsterna för de som inte arbetar har ökat mycket mindre än löneinkomsterna och att kapitalinkomsterna har ökat mycket i toppen av inkomstfördelningen. Coronapandemin kommer troligtvis öka inkomstskillnaderna. Det är svårare att analysera vad som hänt med förmögenhetsskillnaderna i Sverige, eftersom det saknas statistik sedan 2007.
En expansiv penningpolitik påverkar ekonomin brett. När räntorna sjunker har det en effekt på ekonomin som i princip gynnar alla hushåll, men på olika sätt och i olika utsträckning. Högre tillgångspriser innebär bland annat att inkomsterna från kapitalvinster ökar och de tillfaller personer i toppen av inkomstfördelningen i störst utsträckning. Att fler personer blir sysselsatta och får löneinkomster istället för stöd och bidrag gör att inkomsterna ökar relativt mycket för personer i den nedre delen av inkomstfördelningen. Det är därför svårt att veta vad den sammanlagda effekten på inkomstfördelningen blir.
Riksbanken har inget fördelningspolitiskt uppdrag utöver det som ligger i uppdraget att hålla priserna stabila, vilket inkluderar en fördelningsdimension. Hög och volatil inflation skulle nämligen orsaka godtyckliga omfördelningar av inkomster och förmögenheter. Att använda penningpolitiken aktivt för fördelningspolitiska syften skulle vara svårt av flera skäl, inte minst för att den påverkar ekonomin brett. En mindre expansiv penningpolitik skulle visserligen kunna bidra till att bromsa tillgångspriserna men det skulle ske till priset av högre arbetslöshet. Även om det sammantagna slutresultatet skulle kunna bli en jämnare fördelning, så skulle läget i praktiken förvärras för redan svaga grupper.
Läs mer i den ekonomiska kommentaren ”10 frågor och svar om fördelningseffekterna av penningpolitiken”.
Av Björn Andersson, Mikael Apel och Iida Häkkinen Skans, verksamma vid Riksbankens avdelning för penningpolitik.