Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik
Nyhet 2018 års andra utgåva av Penning- och valutapolitik tar upp såväl breda som mer specifika frågor av relevans för Riksbanken. Två artiklar är skrivna av tidigare respektive nuvarande rådgivare till Riksbanken och diskuterar Riksbankens 350-åriga historia samt samspelet mellan finans- och penningpolitiken. De andra artiklarna är skrivna av ekonomer verksamma på Riksbanken och beskriver dels Riksbankens olika penningpolitiska styrsystem sedan mitten av 1880-talet, dels hur man beräknar mått på marknadens inflationsförväntningar genom att använda räntorna på nominella och reala statsobligationer.
Riksbankens politiska ekonomi
Torsten Persson beskriver viktiga historiska reformer av Sveriges monetära institutioner för prisstabilitet samt ett säkert och effektivt betalningsväsende. Artikeln tar sin utgångspunkt i modern institutionell ekonomi där man ser institutionella reformer som resultat av stora och viktiga händelser, eller av intressekonflikter. Författaren menar att Riksbankens 350-åriga historia ofta upprepar sig. När det gäller betalningsväsendet återkommer ständigt frågan om konkurrens eller monopol. När det gäller prisstabilitet växlar fokus mellan, å ena sidan, vikten av ett nominellt ankare och, å andra sidan, den kortsiktiga frestelsen att använda makten över pengarna.
Sweden's fiscal framework and monetary policy
Eric Leepers artikel påminner oss om den viktiga insikten att grundläggande ekonomisk teori ger vid handen att penning- och finanspolitiken alltid samverkar för att gemensamt bestämma den totala efterfrågan på varor och tjänster och den allmänna prisnivån i ekonomin. I sin artikel analyserar Leeper Sveriges penning- och finanspolitiska ramverk mot bakgrund av denna insikt. Han argumenterar för att teori och den senaste tidens svenska inflations- och ränteutveckling lyfter frågan om de två ekonomisk-politiska ramverken är ömsesidigt konsistenta.
Riksbankens räntestyrningssystem 1885–2018
Peter Sellin beskriver hur Riksbankens system för att styra ränteläget i ekonomin med olika sorters penningpolitiska instrument har förändrats sedan mitten av 1880-talet. Han visar hur dessa förändringar har drivits av förändringar i Riksbankens omgivning såväl som av de ambitioner Riksbanken har haft med den förda penningpolitiken.
Liquidity premiums in the Swedish inflation-indexed government bond market
Lisa Alexandersson skriver om att skillnaden mellan en nominell och real obligationsränta, den s.k. inflationskompensationen, har blivit en viktig informationskälla för centralbanker för att mäta marknadsaktörers inflationsförväntningar. Till skillnad mot andra mått på förväntningar, såsom enkätundersökningar, kan inflationskompensationen baseras på högfrekvent data. Studier har dock visat att inflationskompensationen påverkas av riskpremier, såsom likviditets- och inflationsrisk, vilket kan förstöra dess informativa värde. I denna artikel utvecklar författaren en metod för att ta hänsyn till dessa premier, och beräknar ett korrigerat mått för marknadsaktörers sanna inflationsförväntningar som är tillgängligt dagligen.