Såväl akuta som kroniska klimathändelser kan skapa risker för den finansiella stabiliteten. Exempelvis är försäkringsföretag direkt exponerade mot akuta klimathändelser genom olika typer av försäkringar som de tillhandahåller till företag och hushåll. I takt med att sannolikheten för naturkatastrofer och extremväder ökar, förväntas försäkringsföretagens kostnader att stiga. Internationellt pågår en diskussion om vilka åtgärder som behövs för att hantera det faktum att flera försäkringsföretag i vissa länder har slutat att erbjuda försäkringar för sådana skador, eller att priset för försäkringarna är väldigt högt. Det innebär att det uppstår ett försäkringsgap. Om försäkringar täcker klimatrelaterade skador i en betydligt mindre utsträckning, minskar möjligheten för hushåll och företag att återhämta sig. Detta kan i sin tur leda till ökade kreditrisker för bankerna när värdet på säkerheter för utlåning försämras. I Sverige är försäkringsskyddet mot naturhändelser fortfarande högt.

Även omställningsrisker kan ge upphov till stabilitetsrisker. En åtgärd som leder till högre pris på koldioxidutsläpp eller specifika regleringar för vissa produkter eller tjänster kan leda till ökade kostnader för företag och sektorer som är särskilt exponerade mot sådana beslut. Omställningen kan även leda till att vissa tillgångar blir obrukbara eller helt tappar värde, så kallade strandade tillgångar. Det innebär en ökad risk för sämre lönsamhet hos dessa företag och därigenom även ökade kreditrisker hos bankerna. En ordnad omställning skulle stärka förutsättningarna för att begränsa sådana risker. Klimatriskerna ökar på längre sikt om omställningen däremot går för långsamt och åtgärder för att bromsa klimatförändringarna dröjer eller är otillräckliga. Detta kan framtvinga en oordnad omställning som kan utmana den finansiella stabiliteten och bli än mer riskfylld.

Riksbanken och andra myndigheter använder olika former av klimatstresstester och olika typer av känslighetsanalyser för att undersöka vilka effekter klimatrelaterade risker kan ha på banker, och i förlängningen på den finansiella stabiliteten. Riksbanken har i en publicerad Staff memo analyserat hur omställningsrisker i form av en kostnad för koldioxidutsläpp skulle påverka bankernas kreditrisker utifrån deras lån till olika sektorer. Diagram 3a visar aggregerade utsläpp, mätt som produktionsbaserade utsläpp, från de företag som svenska banker har lån till, grupperat per sektor, och diagram 3b visar hur stor volym av lånen som är ställda till dessa företag.

I diagrammet framgår att svenska banker har relativt små lån utställda till företag med stora direkta utsläpp, medan de har stora lån utställda till företag med låga direkta utsläpp. Analysen pekar på att omställningsriskerna för svenska banker är låga och hanterbara. Men den visar också att lönsamheten för företag som bedriver koldioxidintensiv verksamhet kan komma att påverkas, och att dessa därmed behöver anpassa sina verksamheter för att vara hållbara och lönsamma på sikt. Analysen bygger dock på vissa förenklingar och antaganden, till exempel uppskattas bara direkta utsläpp vilket gör att riskerna sannolikt underskattas. Fastighetssektorn har till exempel enligt analysen låga direkta utsläpp, men den har högre indirekta utsläpp vilket inte fångas i analysen.

Miljoner ton koldioxidekvivalenter

Miljarder kronor

En klimatscenarioanalys från de europeiska tillsynsmyndigheterna visar också på att omställningsrisker för närvarande inte utgör en risk för den finansiella stabiliteten. Samtidigt kan en negativ makroekonomisk utveckling öka den finansiella sektorns förluster och därmed begränsa dess möjlighet att finansiera klimatomställningen. Även om den finansiella sektorn har motståndskraft för att klara negativa scenarion, visar analysen därför att det är viktigt att integrera klimatrelaterade risker i riskhanteringen.^[25] Se Transition risk losses alone unlikely to threaten EU financial stability, “Fit-For-55” climate stress test shows. De europeiska tillsynsmyndigheterna Europeiska bankmyndigheten (EBA), Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) samt Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa), tillsammans med Europeiska centralbanken (ECB) och Europeiska systemrisknämnden (ESRB).

På Riksbanken bedrivs för närvarande flera parallella forskningsprojekt som behandlar konsekvenserna av fysiska risker för banker och deras låntagare. I ett projekt används data över samtliga banklån till företag i Sverige för att undersöka hur väderhändelser påverkar bankernas krav på säkerheter. I ett annat projekt undersöks om risken för översvämningar påverkar lönsamhet och kapitalnivåer i banker med bolån till hushåll i drabbade områden och om bankerna tar höjd för den risken i sin prissättning. Ett tredje projekt använder data från USA för att undersöka tillgången på krediter till företag efter att en naturkatastrof inträffat och om utlåning till drabbade företag påverkar sysselsättningen i området.^[26] Se Riksbankens forskningsnyheter. Research News 2024.