Fysiska risker som uppstår till följd av klimathändelser kan påverka ekonomins utveckling på flera sätt och på olika tidshorisonter. Ett sätt att särskilja olika typer av klimathändelser är att kategorisera dem som antingen akuta eller kroniska.^[13] Se vidare i till exempel “Climate change, the macroeconomy and monetary policy”, Network for Greening the Financial System, technical document, oktober 2024. Kroniska händelser är av mer långsiktig karaktär och kan sträcka sig över flera decennier. Till dem räknas exempelvis havsnivåhöjningar, vattenbrist och förlust av biologiskt mångfald. Konsekvenser av de kroniska fysiska riskerna kan bli stora, som att landområden blir obeboeliga, att konflikter uppstår om resurser som vatten eller odlingsbar mark, och att många människor tvingas migrera. Effekterna av dessa förändringar på penningpolitiken är av mer indirekt karaktär. De förväntas påverka faktorer som är av betydelse för utformningen av penningpolitiken såsom den neutrala räntan och potentiell produktion.^[14] Se analysruta ”Riksbankens bedömning av den långsiktiga neutrala räntan” i Penningpolitisk rapport, december 2024, Sveriges riksbank, samt A. Seim (2024), ”Neutral ränta – betydelse, begränsningar och bedömning”, anförande vid Sveriges riksbank, 26 november.

Till akuta klimathändelser räknas exempelvis extremväder såsom orkaner eller kraftiga skyfall, vilka kan orsaka skador på ekonomins produktionskapacitet och leda till stora prisrörelser på olika varor och tjänster. Antalet rapporterade naturkatastrofer är på en historisk hög nivå och uppvisar stor variation mellan år, se Diagram 2. I och med att inflationen och den ekonomiska tillväxten kan påverkas direkt av akuta klimathändelser kan det även finnas en direkt påverkan på penningpolitiken. Det är därför viktigt att förstå effekten på svensk ekonomi för att kunna fatta välgrundade beslut.

Den ekonomiska utvecklingen och därmed förutsättningarna för penningpolitiken påverkas också av åtgärder som regeringar och parlament vidtar för att motverka klimatförändringarna. De kan ge upphov till omställningsrisker. Åtgärder som skatter på koldioxidutsläpp eller subventioner och regleringar har till syfte att ge incitament att styra bort produktionen och konsumtionen från fossilbaserad verksamhet. Strukturella förändringar är ett naturligt inslag i all ekonomisk utveckling. Omställningen till en hållbar ekonomi är en strukturell förändring som både är förväntad och samtidigt innehåller stor osäkerhet.^[15] För översikter se till exempel J. Hassler, P. Krusell och C. Olovsson (2024), “The Macroeconomics of Climate Change: Starting Points, Tentative Results, and a Way Forward”, Working paper 24-8, Peterson Institute for International Economics, och J. Pisani-Ferry (2021), “Climate Policy is Macroeconomic Policy, and the Implications Will Be Significant”, Policy Brief, Peterson Institute for International Economics.