För centralbanker är de effekter som klimatförändringar och omställningen till en hållbar ekonomi har på inflationen särskilt viktiga. Medan klimatförändringarnas effekter på realekonomin är relativt välstuderade är effekterna på inflationen något mindre förstådda.^[16] Se exempelvis genomgången av forskningslitteraturen i “Acute physical impacts from climate change and monetary policy”, technical document, augusti 2024, Network for Greening the Financial System. Prisrörelser som följer på klimatrelaterade händelser är exempel på relativprisförändringar.^[17] Om priserna stiger på några enstaka produkter är det inte inflation i egentlig mening. Priset på en viss produkt kan stiga om den för tillfället är särskilt efterfrågad, eller om tillverkningen eller distributionen av produkten störs så att utbudet av den minskar. Sådana prisökningar kallas för relativprisförändringar, det vill säga att vissa enskilda priser stiger relativt andra. Ett exempel är torka och höga temperaturer i södra Europa sommaren 2022, vilket ledde till produktionsbortfall och att priserna på grönsaker steg kraftigt. Penningpolitiken kan inte styra priser på enskilda varor, utan har till uppgift att påverka den allmänna prisutvecklingen. Den relevanta frågan för centralbanker blir därför i vilken utsträckning som relativprisförändringar leder till ihållande förändringar av den allmänna prisnivån. Detta beror i sin tur i stor utsträckning på hur penningpolitiken utformas.

Forskning om hur samhällets omställning till en hållbar ekonomi kan påverka penningpolitiken är under utveckling och medarbetare på Riksbanken har bidragit till denna växande forskningslitteratur.^[18] För en översikt se till exempel “The green transition and the macroeconomy: a monetary policy perspective”, technical document, oktober 2024, Network for Greening the Financial System. En viktig fråga gäller hur de förändringar av relativpriser som följer av antingen klimathändelser eller åtgärder för att motverka klimatförändringar, såsom skatter och subventioner, kan påverka utformningen av penningpolitiken. Under 2023 gjorde forskare på Riksbanken en studie av de ekonomiska konsekvenserna av att priset på fossilbaserad energi stiger, på grund av en gradvis införd koldioxidskatt.^[19] Modellen är konstruerad för att efterlikna EU:s ”Fit for 55”-paket, och innebära att priset på brun energi gradvis stiger med ca 50 procent under en 15-års period. Studien undersöker också hur koldioxidskatten påverkar den optimala utformningen av penningpolitiken. I den modell som utvecklas i studien blir det mer relevant för penningpolitiken att fokusera på olika mått på inflationen som rensar bort effekter från energipriser under tiden som omställningen till en hållbar ekonomi pågår.^[20] Se C. Olovsson och D. Vestin (2023), “Greenflation?” Working Paper Series No 420, Sveriges riksbank (under utgivning i European Economic Review). En annan studie som tagits fram inom ramen för Riksbankens tekniska assistans analyserar hur penningpolitiken bör utformas när ett land med stor jordbrukssektor drabbas av extrema väderhändelser. Inom studien definieras ett mått på kärninflationen som KPI-inflationen rensat för jordbrukspriser. Författarna visar att i det undersökta fallet, när jordbrukssektorn drabbas av extrema väderhändelser, bör penningpolitiken stabilisera den kärninflationen i stället för KPI-inflationen.^[21] Se M. Jonsson, C. Kamanzi, P.A. Kwizera och J.C. Niyonsenga (2024), “Adverse weather shocks and monetary policy in Rwanda”, Staff memo, november, Sveriges riksbank.

Hur penningpolitik i praktiken ska reagera på relativprisförändringar som uppstår till följd av klimatrelaterade åtgärder och händelser går inte att med bestämdhet avgöra på förhand. Det är till exempel inte säkert att centralbanken kan bortse från relativprisförändringarna, och förlita sig på att inflationen av sig själv går tillbaka till målet. Framförallt behöver risken för att förtroendet för inflationsmålet skadas när inflationen avviker kraftigt från målet beaktas, då ett försämrat förtroende kan leda till och förstärka spridningseffekter i pris- och lönebildningen.^[22] Se exempelvis diskussionen i E. Thedéen (2023), ”Lärdomar från en turbulent period”, anförande, 20 december.

En annan grundläggande forskningsfråga gäller hur den ekonomiska tillväxten påverkas på både kort och lång sikt. Omställningen till en hållbar ekonomi innebär stora investeringar i bland annat infrastruktur och industri, vilket har effekter på till exempel potentiell produktion och den neutrala räntan. Den neutrala räntan definieras som den styrränta som varken har en stimulerande eller åtstramande effekt på ekonomin, och bestäms på lång sikt främst av globala sparande- och investeringsmönster. Övergången till en hållbar ekonomi kan påverka nivån på den neutrala räntan men det är osäkert i vilken riktning. Exempelvis innebär ett ökat investeringsbehov ett tryck upp på den neutrala räntan. Å andra sidan, om tillväxtutsikterna försämras faller den neutrala räntan. Vad den slutliga effekten blir är alltså osäkert, och kan variera mellan länder och över tid. Mer forskning på området behövs.^[23] Se till exempel M. Jonssons och C. Nilsson (2025), ”The impact of the green transition on the natural interest rate”, Staff memo, Sveriges Riksbank (kommande) och E. Bylund och M. Jonsson (2020), ”Hur påverkar klimatförändringarna den långsiktiga realräntan?”, Ekonomiska kommentarer, nr 11, Sveriges riksbank.

Ett annat område som forskare vid Riksbanken varit med och undersökt är hur räntan på statsobligationer påverkas av såväl akuta som kroniska klimathändelser. En empirisk studie med data från ett stort antal länder finner att räntor stiger till följd av omställningsrisk och kroniska klimathändelser. Studien visar också att akuta klimathändelser tenderar att påverka tillväxten negativt, öka den offentliga skuldsättningen och bidra till större variabilitet i inflationen.^[24] Se S. Anyfantaki, M. Blix Grimaldi, C. Maderia, S. Malovaná och G. Papadopoulos (2024), ”Climate Risks and Sovereign Risks Nexus”, International Banking Research Network.