Under 2024 inledde Riksbanken ett arbete med att utveckla förvaltningen av guld- och valutareserven. Fokus för arbetet var förvaltningsmodellen och beslutsprocessen för reservens sammansättning, med syftet att bättre beakta balansräkningen som helhet och behovet av intjäning. Arbetet inkluderade även hur hållbarhet ska integreras i tillgångsförvaltningen framöver.

Riksbanken förtydligar att valutareserven endast ska bestå av obligationer utgivna av länder som anslutit sig till Parisavtalet, i enlighet med Riksbankens tidigare praxis. Samtidigt behöver reserven innehålla tillgångar i de valutor som kan behövas för att Riksbanken ska kunna fullgöra sina uppgifter, exempelvis vid en kris. Hållbarhet i valutareserven är därmed beroende av att länderna för de valutor som behöver ingå i reserven följer internationella överenskommelser och bidrar till omställningen. Exempelvis lämnade USA Parisavtalet i januari 2025. Men eftersom dollarn är nödvändig för Riksbankens beredskap och för att upprätthålla pris- och finansiell stabilitet, kommer Riksbanken fortsätta att inneha amerikanska statsobligationer i valutareserven.

Riksbanken har sedan tidigare beslutat att endast investera i obligationer utgivna av australiska delstater och kanadensiska provinser vars klimatavtryck är lika med eller lägre än respektive lands nivå. Avtrycket mäts här som portföljviktad koldioxidintensitet. Detta beslut kvarstår.

Riksbanken investerar i obligationer med olika hållbarhetsklassificeringar, eftersom de är en del av marknaden som Riksbanken verkar på.^[40] Det omfattar obligationer märkta enligt International Capital Market Associations (ICMA) riktlinjer för gröna, sociala, hållbara och hållbarhetslänkade obligationer. Riksbanken har ingen särskild målsättning för hållbarhetsklassificerade obligationer. De ingår i tillgångsförvaltningen eftersom de är en del av marknaden, på samma sätt som andra obligationer. Dessa investeringar sker under förutsättning att obligationerna uppfyller krav på likviditet, avkastning och risk. Riksbanken redovisar hur stor andel dessa obligationer utgör av valutareserven.

Utökad rapportering av utsläpp för valutareservens tillgångar

Sedan 2022 rapporterar Riksbanken ett utsläppsmått för valutareserven, beräknat som portföljviktad koldioxidintensitet.^[41] Se E. Brattström och R. Gajic (2022), ”Koldioxidavtrycket för tillgångarna i Riksbankens valutareserv”, Ekonomiska kommentarer nr 4, Sveriges riksbank. Från och med 2025 utökas rapporteringen med tre nya mått: totala koldioxidutsläpp, koldioxidavtryck och koldioxidintensitet. Beräkningsmetoden av utsläppsmåtten sker enligt rekommendationen för centralbanker som utarbetats av NGFS, som i sin tur bygger på rekommendationer från Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD).

Tidigare baserade Riksbanken sin beräkning av utsläppsmått enbart på emittenternas produktionsrelaterade utsläpp. Detta mått inkluderade inte effekterna av markanvändning, förändringar i markanvändning och skogsbruk (Land Use, Land-Use Change and Forestry, LULUCF). Från och med 2025 utökar Riksbanken sin rapportering till att omfatta dessa aspekter, samt konsumtionsrelaterade utsläpp kopplade till inhemsk konsumtion samt utsläpp från offentliga institutioner.

För att möjliggöra jämförelser mellan länder, regioner och över tid relateras utsläppen till olika indikatorer för ekonomisk aktivitet. Exempel på sådana indikatorer är bruttonationalprodukt (BNP) för produktionsutsläpp, befolkning för konsumtionsutsläpp samt offentliga utgifter för offentliga utsläpp. När markanvändning (LULUCF) inkluderas i beräkningarna, kan nettoupptag av koldioxid minska de totala produktionsutsläppen. Detta innebär att utsläppen rapporteras som lägre jämfört med om markanvändning inte tas med i beräkningarna. För detaljerad information om utsläppsmåtten, se faktarutan Utsläppsmått för valutareserven.

Valutareservens klimatavtryck

Den portföljviktade koldioxidintensiteten uppmättes den 31 december 2024 till 217,2 ton koldioxidekvivalenter per miljon dollar. Tabell 1 visar utfallet för de fyra utsläppsmåtten för obligationer utgivna av länder och regioner i valutareserven per den 31 december 2024 och de utgjorde då 92,7 procent av det totala marknadsvärdet av Riksbankens valutareserv.^[42] Följande tillgångar ingår inte i beräkningarna: fysiskt guld (guldreserven), likvida medel, obligationer utgivna av mellanstatliga organisationer och finansiella derivat (valutaswappar och futures). Måtten måste tolkas med en viss försiktighet, eftersom de innehav som inkluderas får en högre vikt i beräkningen än om alla innehaven i reserven hade tagits med.

Anm. I beräkningarna används utsläppsdata från 2021 i brist på nyare data. Produktionsrelaterade utsläpp rapporteras av länderna själva, medan data på konsumtionsrelaterade och offentliga utsläpp beräknas av dataleverantörerna Carbon4 Finance respektive ISS ESG. Alla utsläppsmått beräknas baserat på obligationernas nominella värden.
Källa: Carbon4 Finance, ISS ESG, UNFCCC, World Bank, Australian Bureau of Statistics, Statistics Canada och Riksbankens egna beräkningar.

Diagram 4 visar utvecklingen för den portföljviktade koldioxidintensiteten den 31 december 2024 och tre år bakåt. Hur stort avtrycket för valutareserven blir beror främst på hur mycket Riksbanken äger av ett lands eller en regions värdepapper samt landets eller regionens koldioxidintensitet (mängden utsläpp i förhållande till BNP per emittent). Utvecklingen under de senaste fyra åren beror delvis på att andelen innehav i amerikanska dollar ökade 2023 medan andelen tillgångar i euro minskade, vilket sammantaget bidrog till att öka avtrycket. Under åren har avtrycket för Australien minskat vilket bidragit till att minska avtrycket för den delen av reserven. Utfallet påverkas också av BNP-siffror och av att bara vissa innehav räknas in i beräkningarna. Riksbanken fortsätter att utveckla och förfina metoderna för att följa upp och rapportera avtrycket över tid. Under perioden har andelen tillgångar i amerikanska dollar ökat, vilket har bidragit till att avtrycket ökat något sedan år 2023.

Ton koldioxidekvivalenter per miljon amerikanska dollar

Andelen obligationer med hållbarhetsklassificeringar i valutareserven

Obligationer med olika hållbarhetsklassificeringar definieras här som obligationer märkta enligt de riktlinjer som tillämpas av International Capital Market Association (ICMA). Detta inkluderar gröna, sociala, hållbara och hållbarhetslänkade obligationer. Riksbanken har inget särskilt mål om att äga en viss andel av dessa obligationer, utan innehavet speglar främst marknadens utbud. Vid utgången av 2024 utgjorde obligationer med olika hållbarhetsklassificeringar 1,9 procent av valutareserven.