Hållbarhet i förvaltningen av finansiella tillgångar
Februari 2025
Hållbarhet i förvaltningen av finansiella tillgångar
Enligt riksbankslagen ska Riksbanken i tillgångsförvaltningen fästa särskild vikt vid hur en hållbar utveckling kan främjas, så länge detta inte inverkar negativt på målen för tillgångsförvaltningen eller principerna om hänsyn till Riksbankens uppgifter och förvaltning till en låg risk. För att uppnå detta måste Riksbanken identifiera, analysera och hantera hållbarhetsrelaterade finansiella risker. En viktig del i detta arbete är att följa upp och rapportera förvaltningens klimatavtryck. Från och med 2025 utökar Riksbanken rapporteringen av de finansiella tillgångarnas avtryck för att främja transparensen och öka jämförbarheten vad gäller de finansiella tillgångarnas klimatpåverkan.
Publicerad: 21 februari 2025
Guld- och valutareserven utgör en stor del av Riksbankens finansiella tillgångar. Vid slutet av 2024 uppgick värdet på guldreserven till 117,5 miljarder kronor och valutareserven till 460,2 miljarder kronor. Riksbanken har en guld- och valutareserv främst för att kunna erbjuda banker likviditetsstöd i utländsk valuta i tider av finansiell stress, och för att Riksbanken ska kunna utföra valutainterventioner när det behövs. För att ha god beredskap består valutareserven framför allt av statsobligationer med hög kreditvärdighet i valutorna amerikanska dollar och euro. Av samma skäl finns även en del innehav i brittiska pund, samt norska och danska kronor. För att sprida riskerna och öka avkastningen ingår också en mindre andel tillgångar i australiska och kanadensiska dollar.[37] Valutafördelningen i reserven exklusive guld är vid årsskiftet 2024: 63,3 procent amerikanska dollar, 20,7 procent euro, 5,4 procent brittiska pund, 2,5 procent norska kronor, 1,2 procent danska kronor, 4,4 procent australiska dollar och 2,5 procent kanadensiska dollar.
Utöver detta består en stor del av Riksbankens finansiella tillgångar av värdepapper i svenska kronor. Dessa köptes framför allt under coronapandemin för att stödja ekonomin och stabilisera finansmarknaderna.[38] Köpen under coronapandemin omfattade nominella och reala statsobligationer, statsskuldväxlar, kommunobligationer, säkerställda obligationer (bostadsobligationer), företagsobligationer och företagscertifikat. Riksbanken köpte även nominella statsobligationer i penningpolitiskt syfte mellan år 2015–2020. Köpen avslutades under 2023. Innehavet av tillgångar i svenska kronor har sedan dess minskat i takt med att obligationer förfallit och genom försäljningarna av statsobligationer som inleddes i april 2023. Vid utgången av 2024 uppgick värdet av innehaven i svenska kronor till 437,3 miljarder kronor. I november 2024 beslutade Riksbanken att behålla ett långsiktigt innehav av nominella statsobligationer motsvarande 20 miljarder kronor.[39] Se ”Beslut om handel med svenska nominella statsobligationer” i Penningpolitiskt protokoll, protokollsbilaga B, november 2024, Sveriges riksbank. Försäljningarna av statsobligationer fortsätter tills denna nivå uppnås, eller att annat beslut fattas.
Riksbankens Klimatrapport 2025
Februari 2025
Ladda ner PDF