Riksbanken behöver identifiera, analysera och hantera klimatrelaterade risker, eftersom dessa påverkar Riksbankens förutsättningar att nå sina lagstadgade mål och för att riksbankslagen kräver det. Riksbanken bidrar till att öka kunskaperna om klimatförändringarnas effekter på ekonomin. Riksbanken beaktar också hållbarhet i tillgångsförvaltningen och i det interna arbetet. På så sätt bidrar Riksbanken till en hållbar utveckling inom ramen för sitt mandat.

Konsekvenserna av klimatförändringarna påverkar förutsättningarna för penningpolitiken genom effekter på bland annat inflation, ekonomisk tillväxt och den neutrala räntan. Aktuella studier visar exempelvis att inflationen kan påverkas av såväl omställningsrisker som fysiska risker relaterade till klimatförändringarna. För att Riksbanken ska kunna fatta bästa möjliga penningpolitiska beslut krävs fortsatt förbättrad kunskap om såväl effekterna som om hur dessa ska införlivas i utformningen av penningpolitiken.

Klimatrisker kan medföra stabilitetsrisker för det finansiella systemet. I nuläget framstår omställningsriskerna som begränsade för svenska banker. Dessa kan dock öka, om åtgärder för att motverka klimatförändringarna uteblir och risken för en oordnad omställning ökar. Det finansiella systemet fyller också en viktig roll för att kanalisera investeringar för omställningen. Kraven på rapportering av data på exponeringar mot klimatrelaterade risker stärks under 2025. Det bidrar till att klimatrisker prissätts mer korrekt samt till att motverka grönmålning, och underlättar därmed för nödvändiga investeringar.

Riksbanken utökar rapporteringen av klimatavtrycket från valutareserven. I tillgångsförvaltningen identifierar, analyserar och hanterar Riksbanken hållbarhetsrelaterade finansiella risker. En viktig del i det arbetet är att följa upp och rapportera om förvaltningens koldioxidavtryck. Valutareserven står för en stor del av Riksbankens finansiella tillgångar och från och med 2025 utökar Riksbanken rapporteringen av klimatavtrycket för att främja transparensen och öka jämförbarheten vad gäller de finansiella tillgångarnas klimatpåverkan.

Klimatpåverkan från svenska betalningar är mycket låg. Riksbankens uppdrag på betalningsområdet inbegriper bland annat att det ska finnas tillgång till kontanter i betryggande utsträckning i hela Sverige samt se till att allmänheten kan betala under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. Riksbanken arbetar kontinuerligt för att minska klimatavtrycket från betalningarna. Kort och kontanter är de betalmedel som bidrar med högst klimatpåverkan per betalning i Sverige. Den totala klimatpåverkan från alla betalningar med kort och kontanter i Sverige är mindre än det totala utsläppen från 2 000 svenskar under ett år.