Riksbanken har ensamrätt på att ge ut sedlar och mynt i Sverige. Det innebär att Riksbanken tillhandahåller och makulerar uttjänta sedlar och mynt samt löser in ogiltiga sedlar. Riksbanken arbetar med hållbarhet ur olika aspekter som gäller sedlar och mynt. Viktiga delar av arbetet gäller utformning, upphandlingar och avtal samt hantering av sedlar och mynt.

I de lägre valörerna ger Riksbanken ut mynt istället för sedlar. Lägre valörer används oftare och slits därmed mer än högre valörer, men mynt håller längre än sedlar. År 2015-2017 införde Riksbanken en ny sedel- och myntserie. De nya mynten och sedlarna innehåller mer klimatanpassade beståndsdelar, vilket har positiv inverkan på framställning, transporter och nedbrytning. De nya sedlarna är mindre än de sedlar som tidigare fanns, vilket ger en effektivare produktion. En 200-kronorssedel infördes för att få en mer effektiv fördelning mellan valörerna, så att färre sedlar behöver användas. Tvåkronan återlanserades av samma anledning och framförallt för att få färre enkronor i cirkulation.

Riksbanken ställer även krav på att en del av den bomull som används i sedelpapperet ska vara ekologiskt odlad. Det innebär att den är odlad utan bekämpningsmedel och med hänsyn till natur och människa. Bomullen certifieras av Global Organic Textile Standard (GOTS). Pappret i de svenska sedlarna är framtaget för att vara så fysiskt hållbart som möjligt. Det gör att sedlarna kan cirkulera längre än tidigare och färre sedlar behöver tryckas. De nya mynten är lättare än de tidigare versionerna, vilket innebär lägre transportkostnader. Riksbanken har också frångått nickel och andra legeringar som fanns i äldre mynt. Numera används mestadels stål, som har en mindre miljöpåverkan vid brytning. Nickel och övriga legeringar kan även innebära allergiproblem för de som använder mynten. Riksbanken har också under 2022 börjat använda nya sedelsorteringsmaskiner, som per automatik och mer noggrant avgör när använda sedlar ska makuleras. På så sätt undviks att sedlar makuleras i onödan.