Klimatpåverkan från betalningar i Sverige är mycket låg, enligt en studie som gjorts av forskare vid Kungliga Tekniska högskolan och finansierats av Riksbanken.^[49] Se N. Arvidsson, F. Harahap, F. Urban och A. Nurdiawati (2024), “Climate impact assessment of retail payment services”, Working paper No 431, Sveriges riksbank. Kort och kontanter är de betalmedel som bidrar med högst klimatpåverkan per betalning i Sverige. Trots det är den totala klimatpåverkan från alla betalningar med kort och kontanter i Sverige mindre än det totala utsläppet från 2 000 svenskar under ett år. Studien visar även att den totala klimatpåverkan för ett betalsätt blir högre ju mer det används. Samtidigt blir klimatpåverkan per transaktion lägre, eftersom klimatpåverkan från exempelvis it-system, transporter och material kan fördelas på fler betalningar.

Kortbetalningar som behöver mer material och fysisk utrustning som exempelvis kortterminaler, har högre klimatpåverkan än betalningar med exempelvis Swish. Den Europeiska centralbanken (ECB) har också gjort en studie om vilken klimatpåverkan eurosedlarna har.^[50] Se ”Product Environmental Footprint study of euro banknotes as a payment instrument”, rapport, december 2023, Europeiska centralbanken. Studien visar att den årliga klimatpåverkan från att använda sedlarna år 2019 motsvarade 0,01 procent av den totala klimatpåverkan per medborgare och år. Det motsvarar ungefär att köra en bensinbil åtta kilometer. Det största klimatavtrycket kommer från driften av uttagsautomater följt av kontanttransporter.

Klimatavtrycket i Riksbankens avvecklingssystem för omedelbara betalningar är lågt

Genom betalningssystemet RIX tillhandahåller Riksbanken två tjänster för betalningsavveckling, RIX-RTGS för avveckling av stora betalningar och RIX-INST för avveckling av mindre och omedelbara betalningar i svenska kronor. Avveckling innebär att pengar, värdepapper eller båda byter ägare i en transaktion genom att man gör en överföring mellan två parter.

Under 2022 lanserade Riksbanken tjänsten RIX-INST för att göra det möjligt för bankerna att erbjuda fler betalningar från konto till konto som når mottagaren omedelbart. Från och med mars 2024 avvecklas till exempel alla betalningar i mobilappen Swish i betalningssystemet. Riksbanken öppnade från och med november också upp RIX-INST för fler typer av omedelbara betalningar. RIX-INST använder eurosystemets plattform för omedelbara betalningar, TIPS (TARGET Instant Payment Settlement). Enligt en rapport från Italiens centralbank har TIPS-plattformen låg klimatpåverkan.^[51] Se P. Tiberi (2021), “The Carbon Footprint of the Target Instant Payment Settlement (TIPS) System: A Comparative Analysis with Bitcoin and Other Infrastructures", Research paper No 5, Banca d’Italia. I rapporten jämförs energiåtgången för TIPS med bland annat VISA:s kortnätverk. Resultatet indikerar att TIPS är ett mer energieffektivt alternativ, men rapporten poängterar dock att jämförelsen är mellan system som hanterar olika totala mängder transaktioner per år.

Klimatavtrycket av en e-krona skulle bero på dess utformning

Riksbanken undersöker ett digitalt komplement till kontanter, så kallade e-kronor. Internationellt används begreppet central bank digital currency (CBDC) för digitala centralbankspengar. E-kronor skulle vara digitala kronor som är svenska och utgivna av Riksbanken. Eftersom de är digitala pengar skulle de kunna användas för fler typer av betalningar än kontanter.

Riksbanken har i samarbete med Kungliga Tekniska högskolan genomfört en studie om potentiell miljöpåverkan av en digital centralbanksvaluta.^[52] Se N. Arvidsson, F. Harahap, F. Urban och A. Nurdiawati (2024), “Potential Climate Impact of Retail CBDC Models”, Working paper No 437, Sveriges riksbank. Den snabba utvecklingen på betalningsmarknaden har bidragit till nya betaltjänster och ny teknik. Det är viktigt att undersöka hur en digital centralbanksvaluta förhåller sig till andra betaltjänsters effektivitet. Utvecklingen av digitala centralbankspengar har potentiella miljökonsekvenser främst på grund av dess elförbrukning. Utformningen blir avgörande för hur stor miljöpåverkan digitala centralbankspengar får, eftersom systemet kan skalas upp med bland annat flera aktörer samt påverkas av serverns plats och energikällor.

I studien undersöks miljöpåverkan av digital centralbankspengar beroende på olika tekniska utformningar av dem. Med den tekniska utformningen menas hur och var det finns information som är nödvändig för att genomföra betalningar. Det har betydelse för miljöpåverkan om det är flera aktörer som har samma information, en delmängd av samma information och om informationen finns centralt. En centraliserad lösning där Riksbanken har kontroll kan vara mindre energiförbrukande. Resultaten visar att energianvändningen per transaktion för en centraliserad lösning är jämförbar med den för kortbetalningar. I en decentraliserad design krävs mer elförsörjning, när varje aktör behöver driva och underhålla större system själva. Detta kräver ofta fler servrar och datorer, samt att datamängden som behöver bearbetas per transaktion ökar. I en semi-centraliserad design å andra sidan är deltagande aktörer främst ansvariga för att driva och underhålla system, som underlättar deras gränssnitt och tjänster för konsumenter. Med varje utökad aktör kan man för den semi-centraliserade modellen samt den decentraliserade modellen potentiellt anta en linjär eller exponentiell ökning av energiförbrukning. Om den ökar linjärt eller exponentiellt beror på vilken validering man har valt att implementera för transaktionerna.

Det är viktigt att validera betalningar för att säkerställa transaktionens riktighet, men även för att upprätthålla säkerheten i systemet. Valideringen sker genom olika konsensusmekanismer. Konsensusmekanismer som Proof of Work^[53] Proof of Work är en konsensusmekanism som används inom många kryptotillgångar för att verifiera och godkänna transaktioner på blockkedjenätverket. Det är designat för att vara resursslösande och tidskrävande, vilket gör det svårt för någon att manipulera eller angripa nätverket. används inom kryptotillgångar och löser komplexa matematiska problem för att bekräfta transaktioner. Proof of Work kräver mer energi än andra typer av konsensusmekanismer, som i stället tenderar att vara mer centraliserade. Studien visar att digitala centralbankspengar, som använder sig av någon typ av blockkedja, inte behöver ha större klimatpåverkan än befintliga traditionella system. Fördelar med den tekniska utvecklingen på betalnings- och värdepappersmarknaden är att avvecklingscyklerna kan bli kortare, och att man kan genomföra andra typer av villkorade transaktioner än de som används idag.