Databas för händelsestudier av svensk penningpolitik

För att underlätta forskning om och utvärdering av svensk penningpolitik har ekonomer på Riksbanken sammanställt en databas avsedd för händelsestudier. I den registreras högfrekventa reaktioner på finansmarknaden, så kallade penningpolitiska överraskningar, i samband med Riksbankens kommunikation om penningpolitiken.

Penningpolitiska överraskningar är det som på engelska heter ”monetary policy surprises”. De är mått på förändringar i räntor och andra finansiella priser under korta tidsfönster, i samband med att en centralbank släpper penningpolitiska besked och annan relevant kommunikation. I databasen för händelsestudier av svensk penningpolitik mäts högfrekventa förändringar i sju olika räntor, två växelkurser och ett aktiemarknadsindex kring tidpunkter då Riksbanken kommunicerat om penningpolitiken. Databasen täcker i dagsläget 269 tillfällen då Riksbanken släppt penningpolitiska besked och protokoll från penningpolitiska möten, med start den 20 augusti 2004. Förändringarna beräknas som skillnaden mellan medianpriset 20 minuter efter och 10 minuter före den penningpolitiska kommunikationen. För mer information om hur överraskningarna har beräknats se nedanstående working paper.

Om databasen

Databasen innehåller data med beräknade överraskningar för följande variabler:

  • 1-månads SEK Overnight Index Swap (OIS)
  • 3-månads SEK OIS
  • 6-månads SEK OIS
  • 1-årig SEK Swap
  • 2-årig SEK Swap
  • 5-årig SEK Swap
  • 10-årig SEK Swap
  • SEK/USD valutakurs
  • SEK/EUR valutakurs
  • Nasdaq OMX Stockholm All-Share index

Databasen uppdateras med ny data vid årsskiftet.

Om penningpolitiska överraskningar och vad data om dem kan användas till

Penningpolitiska överraskningar uppstår eftersom marknadens förväntningar om centralbankens besked avviker från det faktiska beskedet, både precis före och efter till exempel ett penningpolitiskt beslut. Att överraskningarna uppstår kan bero på flera faktorer. Ofta beror de på att marknadsaktörer inte fullt ut känner till hur centralbanken ska reagera på förändringar i den ekonomiska utvecklingen.

Överraskningarna i form av förändringar beräknas under korta tidsintervall, eftersom det gör det mer sannolikt att den överraskning som observeras faktiskt är ett resultat av centralbankens besked. Exempel på andra händelser som kan påverka svenska räntor och andra marknadspriser är t.ex. ny information om den makroekonomiska utvecklingen i Sverige eller i omvärlden och andra centralbankers penningpolitiska kommunikation.

Data över penningpolitiska överraskningar har olika användningsområden. Främst används sådan data för att studera penningpolitikens effekter på olika variabler. För att kunna dra slutsatser om dessa effekter krävs vanligtvis ett mått på exogena förändringar i penningpolitiken. Inom nationalekonomisk forskning är det vanligt att använda penningpolitiska överraskningar i detta syfte.

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2024-12-20