Riksbankschefens kommentar 2024

Penningpolitiken har kunnat ta större hänsyn till konjunkturen

Vi lämnar ett år bakom oss som fortsatte att präglas av geopolitisk oro i omvärlden och låg tillväxt i den svenska ekonomin. Men året präglades också av en kraftig omläggning av penningpolitiken, vilket bidrog till att inflationen stabiliserades nära inflationsmålet. Jag kan med glädje konstatera att vår beslutsamhet att få ned inflationen till målet gav resultat. De långsiktiga inflationsförväntningarna är också väl förankrade vid 2 procent, något som tyder på ett starkt förtroende för inflationsmålet.

Vid årets början låg KPIF-inflationen ganska nära målet på 2 procent. Men rensat för fallande energipriser var inflationen fortfarande hög och vi bedömde att penningpolitiken behövde fortsätta att vara åtstramande. Inflationen fortsatte sedan att falla samtidigt som konjunkturen mattades av. I maj bedömde vi därför att det var lämpligt att börja sänka räntan. När vi successivt kände oss alltmer trygga med att inflationen skulle stabiliseras vid målet, ökade vi takten i sänkningarna för att ge konjunkturen ytterligare stöd. Under 2024 sänkte vi styrräntan fem gånger, om sammanlagt 1,5 procentenheter, och vi lättade därmed på penningpolitiken tidigare, snabbare och mer än centralbankerna i de flesta andra jämförbara länder.

Riksbankens räntesänkningar har haft effekt

Även om man inte ska överdriva betydelsen av mötesordningen – Riksbankens direktion kan vid behov fatta beslut när som helst – så menar jag att den nya ordningen, där vi har gått från fem till åtta penningpolitiska beslutsmöten, underlättade för oss att bedriva penningpolitik i det osäkra läge som rådde under året.

Inflationen har kommit ned och Riksbankens räntesänkningar har haft effekt på de räntor som hushåll och företag möter. Eftersom penningpolitiken verkar med fördröjning kommer det positiva bidraget till efterfrågan att bli tydligare under 2025. Med detta sagt är osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen fortfarande stor. Svensk ekonomi har ett stort utlandsberoende och det återstår att se hur till exempel en förändrad handelspolitik i USA kan komma att påverka oss. För penningpolitiken betyder det att vi noga behöver utvärdera effekterna av vår politik och vara beredda att ompröva våra planer om utvecklingen eller den samlade riskbilden skulle förändras.

Riksbankens möjligheter till självfinansiering ska stärkas för att värna oberoendet

I mars lämnade Riksbanken in en framställning till riksdagen om återställning av eget kapital eftersom det var lägre än den lagstadgade miniminivån. Riksdagen beslutade före sommaren om ett kapitaltillskott till Riksbanken om 25 miljarder kronor. I slutet av 2024 fattade riksdagen även beslut om ändringar i riksbankslagen som bland annat innebär förändringar för Riksbankens finansiering.

Jag välkomnar dessa justeringar som värnar Riksbankens oberoende

Från och med den 1 januari 2025 har Riksbanken bland annat möjlighet att kräva att kreditinstitut håller räntefri inlåning i Riksbanken om Riksbankens eget kapital är lägre än målnivån. Jag välkomnar dessa justeringar som värnar Riksbankens oberoende och visar på ett starkt parlamentariskt stöd för principen om en självständig centralbank. Under hösten initierade vi utredningar om hur vi kan stärka självfinansieringen. Vi gör också förberedelser för att införa ett inlåningskrav under andra halvåret 2025 och vi kommer att föra en dialog med berörda parter om utformningen av detta krav.

Ett annat beslut av principiell betydelse under året rör Riksbankens långsiktiga innehav av svenska värdepapper. Direktionen beslutade i november att Riksbankens innehav av svenska nominella statsobligationer på sikt ska uppgå till ett nominellt belopp om 20 miljarder kronor – detta för att bevara en god förmåga att snabbt handla med svenska statsobligationer. De försäljningar som påbörjades under 2023 beräknas därmed upphöra i slutet av 2025.

God finansiell motståndskraft i det finansiella systemet

Riksbanken bedömde i båda stabilitetsrapporterna att det svenska finansiella systemet fungerade väl, trots global marknadsoro och ökad geopolitisk osäkerhet. Tidigare sårbarheter, som bankernas exponering mot kommersiella fastigheter och hushållens höga skuldsättning, fanns dock kvar. Därför betonade vi att det inte vore hållbart att förändra till exempel amorteringskrav och bolånetak på ett sådant sätt att hushållens skuldsättning fortsätter att öka.

Stora delar av det förebyggande arbetet och de regelverk som vi har att förhålla oss till utarbetas i samarbete mellan länders centralbanker. Riksbanken har god insikt i detta arbete tack vare deltagandet i bland annat Baselkommittén för banktillsyn, kommittéer inom Banken för internationell betalningsutjämning (BIS), Europeiska centralbankssystemet och Europeiska systemrisknämnden.

Riksbanken deltog även i flera nationella och internationella samverkansprojekt där vi testade det finansiella systemets motståndskraft mot cyberattacker. Vi förberedde oss också för att från och med 2025 axla ett nytt uppdrag från riksdagen om att övervaka finansiella risker i bankernas it-system enligt EU:s så kallade DORA-förordning om digital operativ motståndskraft.

Riksbanken öppnar för fler aktörers realtidsbetalningar

De tekniska system som krävs för att möjliggöra betalningar är centrala för att samhället ska fungera. Riksbanken arbetar därför ständigt för att minimera risker och för att behålla allmänhetens höga förtroende för det svenska betalningssystemet. Det gör vi bland annat genom att delta i det omfattande internationella utvecklingsarbete som pågår och genom att ha ett starkt skydd mot cyberangrepp och andra störningar.

Framtidens infrastruktur för massbetalningar förväntas hantera fler realtidsbetalningar. I Sverige utgör till exempel Swish en sådan tjänst för betalningar av lägre belopp mellan privatpersoner, företag och myndigheter. Jag är stolt över att Riksbanken under året bidragit till att modernisera betalningsinfrastrukturen. Detta är ett viktigt utvecklingsarbete för att kunna möta de stora förändringar som vi kan vänta oss inom en fem- till tio-årsperiod. I mars kunde Swish ansluta sig till Riksbankens betalningssystem RIX-INST – den bakomliggande infrastrukturen som behövs för dessa betalningar. I november öppnade vi för fler typer av omedelbara betalningar. Vi hoppas förstås att marknaden nu skapar de tjänster för omedelbara betalningar som privatpersoner och företag efterfrågar. Utöver utvecklingen av tjänsterna ställer driften nya krav på Riksbankens förmåga att ge service dygnet runt, även i krislägen.

Det behövs lagstiftning som stärker kontanternas ställning

Samtidigt kunde vi under 2024 se att kontanter och manuella betaltjänster fortsatte att ersättas av kort och mobiltelefon- och internettjänster. Detta ledde till att betalningarna blev snabbare, smidigare och billigare men också till att sårbarheten ökade hos vissa grupper och i kontantförsörjningskedjan. Riksbanken påtalade därför att det behövs lagstiftning som stärker kontanternas ställning och att både offentliga och privata aktörer behöver göra mer för att stärka betalningssystemets motståndskraft.

Beredskap och utökad förmåga att utföra vårt uppdrag

Den geopolitiska osäkerheten medför att det blir än viktigare att centralbanker kan hantera både tidigare kända och nya hot mot det finansiella systemet. Vi utökade därför vår bevakning av geoekonomiska trender och avvikelser som kan inverka på vårt uppdrag, stärkte vår cybersäkerhet och gjorde insatser för att höja vår förmåga att upptäcka och möta desinformation. Vi stärker också våra relationer och vår samverkan med andra relevanta myndigheter.

Ett genomgående tema i verksamheten under 2024 var arbetet med vår uppgift att stärka vår förmåga att motverka allvarliga störningar i det finansiella systemet och att säkerställa att allmänhetens betalningar fungerar både under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. I början av året trädde Riksbankens föreskrifter och allmänna råd i kraft med krav på företag av särskild betydelse för genomförandet av betalningar. Vi samordnade vårt arbete med dessa företag, vilket förbättrade både Riksbankens och allmänhetens krisberedskap. Vi etablerade till exempel en ledningsfunktion för samordning, som inkluderar de privata aktörerna och som kan aktiveras om något stör möjligheterna att genomföra betalningar. 

Internt på Riksbanken vidareutvecklade vi vår krigsorganisation och analyserade vår samhällsviktiga verksamhet för att få bättre överblick över och kunskap om våra viktiga resurser, som personal och system. Riksbanken har, som en del av Sveriges totalförsvar, en framåtlutad inställning till att öva krishantering, ofta i samarbete med andra myndigheter.

Internationellt samarbete som bidrar till ständiga förbättringar

Riksbanken fortsatte att delta i internationella organisationer där vi utbytte information, påverkade globala standarder och byggde strategiska kontakter.

Vi kunde fortsätta att lära oss av Ukrainas erfarenheter

Jag kunde dessutom följa upp mitt besök i Kiev 2023 med en inbjudan till min ukrainska centralbankschefskollega att besöka Riksbanken för att följa vår penningpolitiska process. Vi kunde då också fortsätta att lära oss av Ukrainas erfarenheter av att upprätthålla centralbankens verksamhet under snart tre år av aggressioner från Ryssland. Riksbanken utökade även sitt samarbete inom beredskapsområdet med centralbankerna i Norden och Baltikum där vi bland annat medverkade i en stabilitetsövning tillsammans med ett trettiotal myndigheter.

Riksbankens engagemang i internationella forum gör skillnad. Under 2024 blev jag utsedd till ordförande för Baselkommittén för banktillsyn, förste vice riksbankschef Anna Breman utsågs till ledamot i styrkommittén för Network for Greening the Financial System (NGFS) och vice riksbankschef Aino Bunge utsågs till vice ordförande i Europeiska systemrisknämndens (ESRB) tekniska kommitté. Det internationella sekretariat som vi inrättade under hösten ska bland annat utveckla Riksbankens centralbankssamarbeten och öka den interna kunskapsspridningen.

Verksamhetsutveckling och renovering av huvudkontoret i fokus

Under året påbörjade vi det långsiktiga arbetet med att utveckla vår verksamhet utifrån en ny strategisk plan för perioden 2024–2027. Med visionen att vara en öppen och stabil centralbank i framkant är vårt fokus att förbättra våra förmågor inom bland annat dataanalys, artificiell intelligens och beredskap.

Renoveringen är omfattande och krävande att utföra

Mina direktionskollegor och jag besökte under 2024 fjorton städer. Vi fortsatte upplägget att förlägga ett penningpolitiskt beslutsmöte på annan ort, dels för att göra Riksbanken synlig i hela landet, dels för att utveckla vår beredskap att leda verksamheten från annan ort. Denna gång föll valet på Falun där Riksbanken öppnade sitt första kontor 1693.

När det gäller Riksbankens huvudkontor i Stockholm genomgår byggnaden nu en mångårig renovering. Renoveringen är omfattande och krävande att utföra i och med att den snart 50-åriga byggnaden står för både höga antikvariska värden och säkerhetsvärden, samtidigt som den fortfarande måste vara tillgänglig och erbjuda en god arbetsmiljö.

Ett varmt tack till samtliga medarbetare

Så här i början av det nya året vill jag passa på att tacka mina kollegor i direktionen och i fullmäktige för ett givande samarbete under förra året. Jag riktar ett särskilt tack till Martin Flodén för hans fina insatser under elva år som direktionsledamot. På hela direktionens vägnar vill jag avslutningsvis rikta ett varmt tack till samtliga medarbetare för era professionella insatser och ert stora engagemang.

Erik Thedéen

12 februari 2025