Tillgångsförvaltningen och hållbarhet
Enligt riksbankslagen ska Riksbanken i tillgångsförvaltningen fästa särskild vikt vid hur en hållbar utveckling kan främjas, så länge detta inte inverkar negativt på målen för tillgångsförvaltningen eller principerna om hänsyn till Riksbankens uppgifter och förvaltning till en låg risk. I det ingår att Riksbanken identifierar, analyserar och hanterar hållbarhetsrelaterade finansiella risker på balansräkningen. En viktig del i det arbetet är att följa upp och rapportera förvaltningens koldioxidavtryck. Riksbanken utökar från och med 2025 rapporteringen av klimatavtrycket för de finansiella tillgångarna, för att främja transparensen och öka jämförbarheten vad gäller de finansiella tillgångarnas klimatpåverkan.
Guld- och valutareserven står för en stor del av Riksbankens finansiella tillgångar och dess syfte och användning beskrivs på sidan Guld- och valutareserven.
Riksbanken integrerar hänsyn till hållbarhet i förvaltningen av de utländska tillgångarna i valutareserven. Samtidigt behöver reserven innehålla tillgångar i de valutor som kan behövas för att Riksbanken ska kunna fullgöra sina uppgifter, exempelvis vid en kris. Hållbarhet i valutareserven är därmed beroende av att länderna för de valutor som behöver ingå i reserven följer internationella överenskommelser och bidrar till omställningen. Läs mer: Klimatavtrycket för Riksbankens valutareserv
Riksbanken har även innehav av värdepapper i svenska kronor, se vidare på sidan Innehav av värdepapper i svenska kronor.
Riksbanken redovisar koldioxidavtrycket för de företagsobligationer som Riksbanken innehar, samt för innehavet av statsobligationer i svenska kronor.
Tack för ditt svar!
Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare
Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor? Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)