Ramverket för Riksbankens eget kapital i riksbankslagen

Det egna kapitalet är viktigt för Riksbanken eftersom det kan absorbera förluster och utgör en källa till räntefri finansiering. En hög nivå på eget kapital stärker därmed Riksbankens finansiella ställning och därmed Riksbankens finansiella oberoende. Förenklat gäller att det egna kapitalet ökar om Riksbanken har ett positivt resultat. Omvänt minskar det egna kapitalet om resultatet är negativt. På motsvande sätt ökar det egna kapitalet om Riksbanken får ett tillskott av kapital och minskar om Riksbanken delar ut kapital till staten.

När lagen trädde ikraft 2023 var målnivån för det egna kapitalet 60 miljarder kronor. Målnivån justeras årligen med inflationen, så kallad KPI-indexering. Vid sidan av målnivån anger riksbankslagen också en så kallad grundnivå och en lägre nivå för det egna kapitalet. Dessa utgör två- respektive en tredjedel av målnivån.

Enligt riksbankslagen ska Riksbanken dela ut eget kapital som överstiger målnivån till staten. Omvänt får Riksbanken göra en framställning till riksdagen om att återställa eget kapital om nivån på det egna kapitalet plus orealiserade vinster från Riksbankens värdepapper understiger en tredjedel av målnivån för eget kapital. Efter återställning ska eget kapital plus orealiserade vinster från Riksbankens värdepapper, som huvudregel, uppgå till grundnivån, men det kan justeras upp ända till målnivån.

Årsredovisning och framställning till riksdagen

Enligt riksbankslagen ska Riksbanken varje år upprätta en årsredovisning för det gångna året som senast den 21 februari varje år lämnas till riksdagen, Riksrevisionen och Riksbanksfullmäktige. Enligt riksbankslagen ska Riksbanksfullmäktige besluta om resultatdispositionen och riksdagen godkänner därefter beslutet.

Om Riksbanken gör en framställning till riksdagen om återställning av det egna kapitalet så följer en process där riksdagen behandlar och fattar beslut om framställningen innan ett eventuellt kapitaltillskott delas ut och kapitalet återställs.

Räntefri inlåning

För att stärka Riksbankens intjäning och finansiella oberoende ändrades riksbankslagen under 2024. Från och med 1 januari 2025 är det möjligt för Riksbanken att besluta att kreditinstitut i Sverige ska ha en viss mängd räntefri inlåning hos Riksbanken. Nivån på den räntefria inlåningen är kopplad till ramverket för Riksbankens eget kapital (som beskrivs ovan). Enligt riksbankslagen får Riksbanken nämligen kräva att kreditinstitutens samlade räntefria inlåning uppgår till skillnaden mellan målnivån och den faktiska nivån på det egna kapitalet. Detta säkerställer att Riksbanken alltid kan ha en räntefri finansiering som uppgår till målnivån. Här kan du läsa mer om den räntefria inlåningen.